Mellan den 4 och 10 januari 1998 drabbades östra Kanada av en isstorm, där extrem isbildning på elledningar, transformatorer m.fl. orsakade mycket omfattande skador på elnätet i Québec och Ontario. Som mest var 1,6 miljoner abonnenter utan el och avbrottet drabbade en stor del av de 5,5 miljoner som bodde i området.

I vissa områden varade avbrottet i fyra veckor och nödförläggningar upprättades för 100 000 människor. Vardagliga aktiviteter avstannade, nödvändiga dagliga rutiner försvårades eller blev omöjliga att genomföra. Omfattande insatser från samhället krävdes och 34 personer uppskattas ha dött.

På uppdrag av regeringen har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram ett scenario* för en liknande situation i Sverige, baserat på FOI:s studie av isstormen i Kanada (pdf), material från Svenska kraftnät från 2008 med ett isstormsscenario samt en del annat. Därefter har 35 myndigheter och länsstyrelser fått ta ställning till ett antal frågeställningar med indikatorer.

Undersökningen visar att en isstorm sätter krisberedskapen på svåra prov och att samhället drabbas av allvarliga problem, då händelsen innebär mycket stora störningar i el, telekommunikationer och transporter.

Alla samhällssektorer är beroende av en fungerande infrastruktur och slutsatsen i rapporten är att samhällets förmåga att klara en isstorm är bristfällig, då avbrott inträffar inom flera områden samtidigt. Vid avbrott inom ett enskilt område anses förutsättningarna vara bättre.

Sannolikheten att en isstorm inträffar anses vara ”mycket låg”. Delar av västra Sverige drabbades av snarlikt väder med tillfrysning år 1921, då blötsnö snabbt frös till is på grund av hastigt sjunkande temperaturer (sannolikheten för en sådan händelse bedöms som ”låg” till ”medelhög”). Effekterna på samhället var dock begränsade givet en helt annan samhällsstruktur med bland annat mindre elberoende.

MSB:s metod för att undersöka den svenska förmågan kan ifrågasättas: en s.k. förmågebedömning medelst en mall skickades ut till de myndigheter som skulle undersökas där de själva fick skatta sin förmåga. MSB gör bara en övergripande analys baserad på svaren.

Dessutom visar de skiftande svar MSB fick in (vissa lämnar för korta/generella svar eller inga alls; några gör olika bedömningar utifrån en annan tolkning av scenariot) att undersökningen har svagheter som borde kompenseras med annan analys, där MSB själv utvärderar krisberedskapen.

Noterbart är att två myndigheter och fyra län, i sin egen skattning, anser att (i) den egna krishanteringsförmågan och (ii) förmågan att motstå allvarliga störningar i sin verksamhet respektive sektor/län fullt ut är ”bristfällig” eller ”mycket bristfällig” (!). Dessa är Energimyndigheten, Livsmedelsverket och Länsstyrelserna i Dalarna, Jönköping, Norrbotten, Västerbotten. Ytterligare sju aktörer anger ”bristfälligt” inom minst två områden.

Läge att agera?

Det går att fördjupa sig i detaljer kring förmågan att kommunicera (ex.vis via Rakel), tillgången till reservkraft, TiB funktionen, tekniska stöd m.m. men det får bli i en annan artikel. Ett intressant mönster är dock att kommuner i norr överlag verkar sämre förberedda än de i söder.

MSB rekommendationer i rapporten är grundläggande: öva, samverka, förbättra redundans och robusthet, öka tillgången till reservkraft och planera för personalbortfall.

Uppdatering (30 december): Samtidigt som en isstorm anses osannolik inträffade något liknande i Moskva på annandagen, bara 120 mil från Sverige.

/Kaj Karlsson

(En liten hälsning till Enheten för planerings- och analysstöd hos MSB: ha gärna med sidnummer nästa gång)

* Scenariot:

”Under de senaste dygnen har vädret i Sverige varit klart och kallt. Temperaturen har nattetid varit ca -10 grader celsius, för att under dagarna stiga till i genomsnitt – 5 grader celsius. Elförbrukningen har för årstiden varit hög och Svenska Kraftnät håller effektreserver i beredskap. Väderprognoser varnar för stormbyar, snöfall och underkylt regn över en mycket stor yta av Sverige, som sträcker sig över flera angränsande län och inkluderar såväl större städer som landsbygd. SMHI har utfärdat en klass 2 varning för de kommande dygnen, då risken för en s.k. isstorm är överhängande. Er organisation/län, dess verksamhets- och ansvarsområde förutspås bli direkt drabbade av ovädret.

Nästa morgon slår ovädret med full kraft. På grund av höga vindhastigheter och kraftig nedisning havererar ledningar för svåra påfrestningar och ställverk kortsluts efter hand. Detta orsakar omfattande strömavbrott i området.

Den kraftiga nedisningen knäcker även telefonstolpar, radiomaster och mobiltelefonmaster vilket orsakar omfattande störningar också på elektroniska kommunikationer. Vägar blir till stora delar oframkomliga på grund av flera centimeter tjock isbeläggning, omkullblåsta träd och nedfallna ledningar. Flera personolyckor i trafiken inrapporteras. Allmänheten uppmanas att stanna hemma. Akuta transporter kan endast genomföras genom körning i kolonn, efter att Vägverket halkbekämpat. På grund av den kraftiga isbeläggningen står även hela det drabbade områdets järnvägsnät stilla. I förlängningen ger isstormen återverkningar inom flera samhällssektorer, bland annat genom störningar i betalningssystemet, livsmedel- och dricksvattenförsörjning, kommunal vård- och omsorg, etc.

Efter tre dygn avtar ovädret och den följande veckan blir klar och kall, vilket bland annat innebär att istäcket ligger kvar på väg- och järnvägsnät. Cirka 1 miljoner abonnenter i området är utan elförsörjning. Elnätets minskade förmåga och överansträngning föranleder också s.k. effektbrist i andra delar av landet. Röjningsarbete och reparationer kan dock påbörjas. Havererade ställverk i det drabbade området beräknas vara funktionsdugliga inom några dygn, men skadade ledningar beräknas kunna tas i full drift om tidigast en till två veckor. Manuell bortkoppling kommer att behöva tillämpas i området och även i andra delar av Sverige under den närmaste månaden. Även tele- kommunikationer förväntas fungera bristfälligt under denna tid.”